and then Edison happened.

är det konstigt om man har hittat ett hjärta i kina? någon som jag faktiskt kommer sakna. någon som jag egentligen inte vet så mycket om, mer än han är en månad äldre än mig och går ut i princip varje kväll. jag kommer sakna hur han bara var min, och jag bara var hans. jag kommer sakna hur det var så enkelt att hålla hand. hur himla enkelt det var att bara säga "wo ai ni/I love you". första kvällen på pandora träffades vi, hans vän frågade åt honom om jag trodde att han var gay, 'självklart' sa jag, 'du har en himla silverkedja lindad runt din överkropp'. kvällen efter förstod jag inte vad som hände förrän jag hade en liten kines lindad runt MIN kropp. det blev nog en liten förälskelse. även om jag visste att 'detta är inte mannen jag kommer spendera resten av mitt liv med, men han är fan det sötaste jag har sett hittills på denna jord så detta är bra'. om det nu låter logiskt på något sätt alls. när vi lämnade vietnam så trodde jag att jag aldrig mer skulle se honom. när vi återvände till kunming så träffades vi åter igen, and it was wonderful. nu har jag en QQ, kinesiska versionen av MSN, och kan sitta, som ovan, och gulla med min bao bei. är det något seriöst? behöver det verkligen spela någon roll? jag kommer att minnas honom resten av livet, och det är det viktiga.