this is how it looks. I will leave sweden on the 27th of december, and will be in the loving arms of sofia and sara the next day. for some reason I had more butterflies in my stomach when booking the flight to stockholm, than booking this trip. maybe it was because I finally decided when I would actually leave home behind. now there is simply no turning back.

syskonbild på olles!

klart och betalt. jag fick för mig att se hur planen gick till stockholm, från både skellefteå och umeå. från skellefteå gick det... inga. från umeå gick det ett den 27e december. det fanns två platsen kvar. var inget snack om saken. så, förmodligen lämnar jag skellefteå den 26e, för att bli skjutsad av pappa till flygplatsen dagen efter. och sen om flyget till kina går samma dag eller dagen efter, det har jag inte bestämt ännu (för det är jag som bestämmer sånt, obviously). vad som än är billigast. sedan står förhoppningsvis sofia och sara där på flygplatsen i kunming med öppna armar, för att ta emot en jetlaggad wannabe korean. nyårsafton i kina, 6 timmar före er alla andra, vi säger så.

det är lite svårt att greppa. det sista terminen jag ska gå slutar den 7e december 2012. det betyder nästan ett år ifrån allt som har med sverige att göra, ingen direkt kontakt med mamma och pappa, inga skrovmål, ingen midsommarafton, men förhoppningsvis en drös med häftiga upplevelser för min egen del. vi håller tummarna för att allting ska gå som planerat nudå.

jag ska vara ärlig i det att jag har varit dålig på att lyssna på musik, det senaste året. jag har till och med nästa glömt bort alla låtar jag kan, fastän jag är halvt medveten om att de förmodligen fortfarande sitter kvar i muskelminnet och bakhuvudet. jag tror jag ska bli bättre, lyssna mer, jag har redan börjat.

mumford & sons, radical face (den där låten), veronica maggio, those dancing days. kan vi inte bara lyssna och känna oss fria. just det där sticket i little lion man, och jag känner mig så fri. "för det är kö från gatan upp till hallen". "I've come home." vad musik är bra egentligen. att jag ens kunde glömma det, eller så var det bara det där nya jag sökte. I feel alive again. och jag börjar tänka på edison. varför.

foto by jst.

아차~

will follow you with all my life.

vet inte om bilden talar för sig själv. middag, vin, film, samtal, musik med finaste jonas iallafall. man skulle kunna tro att jag skulle falla död ner efter helgen, men än så länge så håller ögonen sig öppna (allt bara lite suddigt.) det är dock fantastiskt hur man kan känna sig lite bakfull när fallet är att man har sovit föör få timmar (1,5h för att vara exakt), men jag överlevde. det gjorde vi alla. men vad händer nu? sängen? vet ikkeeee.

I don't know if the pictures speaks for itself. dinner, wine, movie, talk, music with dearest jonas. you would think that I would fall dead to the ground after this intense weekend of work, but somehow the eyes stays open (it's just all a little blurry). it's really interesting though, how you feel slightly hungover when you've had too few hours of sleep (1,5 hours to be exact), but I survived. we all did. but what happens now? bed? da naaaa.

antingen kan man jobba ofta och kort, eller så sällan och intensivt. denna helg består av det sistnämnda. 16-19, 23-04 och slutligen 07-15. för att fira på lördag så tänker jag dricka vin med jonas, något som vi borde ha gjort för länge sen egentligen.

caroline gjorde ett örhänge åt mig, tusen tack för det! vet att bilden inte alls gör det rättvisa, men det är hur fint som helst.

let's just take a moment to relax.
disappear for a while.
bye.

i väntan på bekräftelse från skolan så fyller jag i visumansökan till kina, såpass mycket som jag kan. jag längtar efter att verkligen kunna se fram emot det, veta att allt är spikat, boka resan till kunming, vidare till seoul efter nyår. jag avskyr att leva i ovisshet. hösten är påväg in och jag vill inte känna mig instängd. ska bara se till att se klart chuck-säsongerna som vi fick med oss hem från kina, sen är jag på gång!

I have gotten nothing done today, and in 30 minutes another night of work is waiting.

jag vill hänvisa till emmas inlägg angående gårkvällen. bra sammanfattning av en bra kväll! i tidigare inlägg så har min åsikt varit att utgång inte är något för mig. men ibland kan väl även jag missta mig. har aldrig haft roligare på allstar, kanske det var för att det var "vårat" ställe för kvällen? tack iallafall, bridds, och håkke. will remember forever!