jag börjar tro att jag sumpade det under midsommarnatten.

ibland vill jag verkligen vara sjävdestruktiv....

okej, jag skojade bara. men jag vill jättegärna vara med honom. vad ska man göra när någon aldrig har tid? tjata? nejgud, nej. det känns som om när jag förhoppningsvis är med honom så kommer jag sumpa det på riktigt. om jag nu säger hur det ligger till, och sen händer det ingenting. det känns som om det bara skulle ha med hur jag är som person. jag hatar att tro att jag inte är bra nog, men jag tror det ändå.

tror du att han tycker om mig?