min klasskompis från kina som pratar mer mandarin än koreanska på lektionerna, och sover mer än hon studerar, men hon är en riktig personlighet. i fredags ville hon och pojken (också kines) bredvid henne äta lunch med mig när skolan var slut.

mm, 삼겹살 [samkyeopsal], i princip som BBQ, grilla fläsk och ät det.

och såhär ser det oftast ut när man är klar.

Myeongdong, finns mycket att köpa här.

vi såg att något var på gång när vi gick längst med en gata. massa folk i ring och någon som sjöng i mitten. plötsligt visade det sig att något slags frieri, eller kärleksförklaring, var på g, som ni ser på bilden ovanför. dock så blev vi alla hjärtekrossade när kvinnan sprang iväg och mannen stod frågande kvar på knä. han såg helt förstörd ut, och en man kom fram och pratade i en mic, försökte trösta honom. hur skulle man rädda den situationen egentligen.

men så visade det sig att det hela var en flashmob, så lurade blev vi kort och gott. det kan hända vad som helst i seoul.

snabba svar är inga problem.

jag kunde ord och små fraser innan jag kom hit, som hej, tack, hur mycket kostar det? men jag upptäckte när jag väl började i nybörjarkursen hur lite jag egentligen kunde. men det tar sig, jag börjar bli van, men det är fortfarande riktigt svårt att höra ord när de pratar fort, och att forma meningar vet jag är svårt, men kul.

att bo i landet där språket talas är ju alltid ett extra stort plus, och seoul är aldrig tråkigt. om du nu har studerat koreanska innan så gör du enkelt ett placement test på skolan och de bestämmer sedan vilken level du kan starta i, så kanske level 2 eller 3.

lycka till!