jag grinar nästan av glädje varje gång jag ser på denna bild. det är som inte alltid man springer in i Henry Lau lixom. och att han dessutom förmodligen är den trevligaste personen jag någonsin träffat, om än bara för en minut, gör allting bara bättre. jag tänkte först att han var klar med att ta bilder, att han ville gå fort, men när jag frågade och han sa; 'ja, självklart!' var som dagen gjord! lslxöaöckalciöslcle hur kan vi bli kompisar.... vill ba hänga.....