jag fick finbesök från kina helt plötsligt. sofia, sara och henrik landad i seoul och spenderade 5 nätter här. jag önskar att jag hade tagit mer bilder, men kameran fick vila en hel del, eller så blev de bilder jag faktiskt tog suddiga...

reklam för kattcafé. hur kul är det inte!

livet är bra. i veckan var jag och ansökte om ett alien registration card, som är klart om en och en halv vecka ungefär. med det och mitt studentvisum så kan jag resa in och ut ur korea som jag vill, och det behöver jag verkligen för nästa månad (om du är nyfiken på vars jag ska så får du vänta på nästa inlägg!)


jag går i en klass med 13 personer. det är jag, en fransyska, en tjej från sri lanka, fem från japan och fem från kina. vi har 4 lektioner á la 50 minuter och två lärare som delar på dem. mina lektioner är helt på koreanskan, jag har ett lexikon som följer med arbetsboken, och lärarna kan engelska så om det skulle bli missförstånd så kan det åtgärdas. det finns också klasser med långsammare takt, för t.ex de som har svårt med alfabetet.

den första veckan var ganska lugn, eftersom vi mest gick igenom bostäverna och några enkla kapitel. den andra veckan har varit lite mer invecklad för mig, vi har börjat med grammatik och så, och jag har lite svårt att minnas vilket ord som ska komma när, men jag tror det att det kommer släppa med tiden. det är också mycket nya ord som jag aldrig har hört förr som jag måste plugga in, men så är det ju med alla nya språk man ger sig in på.

jag tycker lektionerna är sjukt roliga. kanske hade jag tur med gruppen och lärarna. jag har hört från andra att de har bra lärare också. på yonsei verkar de ha hög standard när det gäller det, och utbildningen. jag hoppas att detta har gett dig några svar på frågorna. fråga gärna mer om det är något du undrar över!

britta, kul att du är på nätet förresten!

Det pågår en tyst katastrof. En katastrof som varje dag dödar 21 000 barn under fem års ålder. De flesta barnen dör av näringsbrist, diarré eller andra sjukdomar. De dör av orsaker som med enkla medel skulle kunna förebyggas. Det som saknas är vaccin, medicin, rent vatten och näringsriktig mat. Saker som UNICEF kan leverera. Saker som vi tillsammans kan leverera.

Den här bloggposten är mitt sätt bidra. För i och med att jag publicerar den här bloggposten blir inte bara fler uppmärksammade på den tysta katastrofen utan dessutom innebär det att re:member skänker sex påsar av den nötkräm som UNICEF använder vid behandling av undernärda barn. Tre påsar nötkräm om dagen är allt som krävs för att ett barn som lider av undernäring ska kunna överleva.

Har du också en blogg och vill göra något viktigt i jul? Hämta bloggmaterial här! Tillsammans räddar vi barns liv.

Ps. Vill du köpa fältprodukterna som räddar barns liv, besök UNICEFs gåvoshop. Du kan välja ett snyggt gåvobevis designat av bland annat Tove Styrke eller Elsa Billgren att ge bort i julklapp.

foto; UNICEF

två bilder är tagna med instagram, och två är från amanda's blogg!

caroline, den uppfinningsrika, fick i helgen en fantastisk idé om att styra ihop lite julbak under onsdagkvällen, sagt och gjort så var vi fyra glada i hennes kök där vid middagstid. tack vare vår effektivitet så fick vi gjort lussebullar, tryfflar, knäck, cake pops (K-pops!), såna där juliga apelsiner. den som anlände sist, simon, fick i uppdrag att göra pepparkakor, vilket visade sig vara sjukt drygt. och så hade vi oss en julig samling av gotteri, som ni ser på bilden!

idag är en effektiv dag, sjukt effektiv. jag har ringt och beställt linser för ett helt år, ringt koreanska ambassaden i stockholm för att se till så att mitt pass med studentvisum kommer fram innan jul (,viktigt!) och mailat om att skaffa ett ISIC (International Student Identity Card, sjukt värt). nu måste jag äta frukost och väcka bella, för att sedan få skjuts av henne till biblioteket. jag måste skriva ut papper, fylla i papper, göra klart allt, och ba skicka iväg mitt pass till stockholm. och köpa biljetter till annandagen åt min bror också, får inte glömma.

ikväll efter jobbet ska jag bara ta det lugnt, se idol, heja heja, försöka hålla mig vaken till midnatt för att vänta på ett samtal från singapore. har hört att imorgon är ingen vanlig dag, förutom att jag öppnar på subban. men frukost nu då? hoj.

jag gillar att blogga, det gör jag verkligen, men jag gillar inte när det inte finns någon betydelse. det är kanske därför det har varit så dött nu, jag går som mest bara och väntar på nästa era i livet. så, jag lovar, att om jag finner någon slags ny inspiration och passion, som jag hoppas att jag kommer göra i seoul, så ska jag styra upp den här bloggen, som jag älskar så, bilder, text, upplevelser.

(två inlägg bara idag, hoppas du är nöjd nu, marcus!)

ååååååhh det är så roliiiiiigt.

nu ska jag och axel införskaffa vuxenpoäng genom att fara och handla på coop. hur vet man vad man ska köpa? hur vet man vad som saknas och vad man ska ha i en kyl egentligen? är det en egenskap man får med tiden och åldern?

herra.