jag ljög; jag är inte alls peter pan. jag är en random tjej som tror för mycket om sig själv. det är alldeles för sent på kvällen för att jag ska kunna le, förutom när dalle, michael, zappe och peter sjunger gudomligt i mitt öra på youtube. annars så vill hela jag vara trött och äcklig och seg. mitt rum har aldrig varit en större röra som det är nu; kläder precis överallt.

jag har upptäckt de senaste veckorna vad mycket folk jag har runtomkring mig som jag verkligen kan känna mig trygg med. vi pratade ju om det idag på lunchen, det här med att det är alltid någon av oss på skolan så man känner sig aldrig ensam i princip, men det ser ut annorlunda i mitt sinne. skolan gör mig så avslappnad. jag behöver egentligen inte göra mig fin varje dag som jag ska till skolan, utan det räcker med att ha ett leende på läpparna, så får man något i retur. jag gillar det.