att vara förvirrad verkar vara min nya grej.

veckan innan pdol.

jag vet varken ut eller in.

så blev det med umeå.......

aja, om någon vill umgås så är det bara att höra av sig. ni har mitt nummer. just nu känns det som att alla jobbar, packar eller har sjukt mycket annat för sig. jldnfdgashg, fuck it. jag är inte bitter.

det går ungefär som jag tänkte mig. efter PDOL så var det planerat att jag skulle slappna av. några frågetecken är utredda, andra kvarstår, annars så försöker jag andas.

ikväll så har jag och simon bakat kladdkaka, verkligen lärt känna varandra och sett en del girlicious också =D definitionen av en myskväll kanske, det i alla fall värt det.

jag tänkte såhär; jag drar till umeå imorgon, tar det lite lungt, kanske träffa olivia om hon orkar dra sig till centrum, och sen se när jag känner för att åka tillbaka till gamla skellhell ^^

hmm, sen så ska jag kånka hem en symaskin också p.g.a något nytt projekt som 'lankan' har. folk får väl se till hösten om det blir en succé eller inte.

HAHAHAHHAHAHAHAHAHA JAG DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖR!



ritat av sofiahed!

det går sådär. det enda jag vill ha är någon som håller om mig, pussar mig lite smått på pannan och säger att jag är fin precis som jag är. tänk om jag skulle få känna en sån närhet någon gång också.

wow. det här var sjukt. jag har som alltid undrat varför just handens fem fingrar har fått så många visningar under det året som den har varit uppe. jag tror att jag nyss fick svaret. under 'statistics & data' så kan kan följa länkar som har där videon finns upplagd. här kommer den liiiiite skrämmande delen;

här var den inlagd. för mig är det lite woah, epic. ofta på en sån där text-sida. visserligen så finns det inga videos med lisa nilsson själv när hon sjunger, men aaahh ;__; så sick.

ett faktum är att jag älskar att låna min brorsas kläder. han avskyr det, men jag älskar det. och jag gillar visst att vara paranoid också. nu tar det typ allt för att inte tänka fel etc.

uuhhhh.....

TJA! kan bara säga att det senaste dygnet har rockat så hårt. det blev några intensiva timmar på food där igår, men klockan åtta på kvällen var jag inne i stan för att hoppa på nästa buss till piteå. träffade en smått uppklädd rogue med och småpratade lite om artisternas efterfest som visst hade pågått från ett till fem på morgonen.

i piteeee så sökte vi upp alexander fyrdahl, jag tiggde snålskjuts hem nästa dag, sa hejdå och ringde marcus för att kolla var de var. marcus lägenhet låg som i ett 'inburat' område, och grindvakten var världens snällaste tant som hette berit :D varje gång vi gick in och ut så sa hon 'ååhh titta, där kommer mina små bäbisar!'

det var awesome att träffa marcus, jessica och andreas igen, fastän de var i någorlunda onyktert tillstånd, och deras vänner var trevliga. kvällen gick ganska fort, med karuseller, eldshower, random, moneybrother och en liten gnutta drama. vid tre så hade marcus blåst upp en luftmadrass, och jag kunde lungt somna.

halv elva skickade fyrdahl sms om att det var dags att fara, vilket var hur lungt som helst, jag har aldrig känt mig så utvilad av att sova på en luftmadrass förut. jag trippade bort till skogshotellet, eller vad det nu hette, väntade där på fyrdahl och rogue, och så bar det av hem till kära skellefteå igen =)

första året på PDOL blev en succé, i alla fall för mig.

det blir att lägga in bilder etc senare :D på en timme drar jag tillbaka till piteå och ber till gud att de tänker släppa in mig med det här armbandet som de faktiskt bör göra. annars får jag 'gästpass' av marcus som bor mitt i stan.

men pepp på livet, hehu =) och hejdå.

hej =) jag njuter av livet åter igen. det här var en sån dag som jag verkligen vill berätta om, så here goes;

jag höll på att få anfall på jobbet :) eller, jag var på mobacken, skulle servera på en begravningslunch. jag skulle duka av alla tallrikar, glas och fat med sallad åde. klockan tre skulle kocken komma och hämta mig. 20 i tre så säger de 'nu tar vi en liten paus så att personalen (vilket var jag, själv) kan duka undan'. jag rusade fram mellan borden, försökte ursäkta mig etc. tysken kom väl 5 i tre och var förvånandsvärt snäll med mig. han erbjöd sig t.o.m att skjutsa oss till piteå, vilket verkade vara en skämt, men han lät sjukt allvarlig. jag nekade lite smått, sa att mamma skulle skjutsa och sen buss.

vid fyra så var vi vid busstationen, och jag hade banne mig med mig allt. inget var glömt vad jag vet. kaching. vi lurade alla med bussarna och sen var vi on the road. runt sex så var vi ändå i hotellet, där det bjussades på buffémiddag, med sällskap av amanda jenssen och adam tensta och alla de andra random-människorna. sedan begav vi oss mot babylonscenen, vilket låg lite avsides, dock en rätt mysig plats.

i det lilla lol-rummet som vi då skulle använda som loge var det också lite random. några långhåriga snubbar satt vid ett bord och drack öl. tog sedan reda på att det visst var sabaton som satt och chillade snällt. hursomhaver, vi spöken sprang omrking, sminkade oss etc, medan bandet vänta tills det var ca 20 minuter innan de ens började tänka på att ta på sig scenkläderna.

själva showen var ändå rätt ball. annan stämning än på trästock, för trästock är hemma, och det var mitt i natten. nu kändes det som mitt på dagen, och man såg alla ansikten. och det var varmt så utihelvete. när jag skulle klappa kände jag att det stänkte i mitt ansikte. näfy. men ball var det =)

efteråt tog vi oss en trip genom pite stad i våra fina utstyrslar och kåpor. bandet anlände sent till hotellet, som riktiga rockstjärnor, och innan det hade majoriteten av alla oss spöken fått bort det mesta av det vita. vi gick upp till deras hotellrum, satte oss ner, bara tog det lungt innan det blev en hastig, riktigt hastig trip in på området.

sedan skulle landström, följt av tobbe dra tillbaka till skellefteå, och jag hakade på. 00 kändes som en riktigt bra tid att komma hem. det blev ännu mer snajsigt när fredrik satte igång pretty. odd. i bilen och vi sjöng stämningsfullt med i 'she had the world' och hela köret.

nahi, nu väntar, duschen sängen och ett antal timmars jobb på food imorgon =) spana in bilder på bilddagoken. fler kommer.

HEYAAA! oki, en lite rolig sak; min mamma har betygsatt alla TBTB-låtar i iTunes, men ni kan vara lugna, det blev antingen fyra eller fem stjärnor, inget därunder. nu försöker jag mest varva ner, kanske försöka få något svar om morgondagen, men annars knappt tänka.

jag fick värsta snilleblixten när jag och carro skulle cykla från bella. 'hmm, jag blev sugen på nåt' sa jag. carro började febrilt gissa vad det var; 'mat?! cola? godis? kakor? lökringar?(osv...)'. när vi satte ner fötterna vid hemmakväll så lyckades hon äntligen gissa rätt. 'JAAA, BEN&JERRY'S!' så, vi köpte var sin, gick upp till simon för att låna skedar och gick sen ner till älven och bara chillade och pratade om livet =) det gillar vi.

hoppas att vädret håller i sig såhär, för jag gillar't.

hahahahahha, förlåt, men vad gör du? antingen har du sjukt tråkigt och skummar igenom hela min fucking blogg eller så googlar du bandnamnet, jag vet inte vilket som är mest logiskt, men du hade en sjukt bra poäng där.

hehu, klockan 14.00 sätter jag mig på bussen mot umeå och jag känner att jag har koll på saker och ting (dock inte bussarna på fredag än). kåporna tvättar mamma idag och jag ska till papi's hus och hämta skivan. sen är jag good to go.

det suger förövrigt att inte ha gratis sms, men vad ska man göra? =)

nu hoppas jag på ett par smärtfria dagar. tjing.

oki. såhär är det. klockan halv elva imorse så körde vi till distriktsveterinärerna. jag hade morris i knät hela vägen, den arma kraken. hans läten skar genom hjärtat. det var så sjukt, när hon gav honom den där sprutan i magen och... ja, han somnade som bara in, blev helt livlös. det kändes lite smått psycho att stå och stryka handen över en död katt, men han var ju vår katt, våran gubbe, som helt plötsligt inte fanns längre. vi lämnade honom där, och nu känns det bara som att han fortfarande är här hemma, liggandes i något hörn där han bara njuter av livet och av att få sova.

hursomhelst, jag och mamma bestämde oss för att ta en tripp till frasses till middag, vem orkade laga mat egentligen? det skulle ändå passa, med tanke på repet efteråt. det blev dock uppskjutet en timme, aja. mötte upp med caroline, som äntligen är tillbaka, och sofiahed efteråt och traskade till max för att köpa diverse onyttigheter.

väl i replokalen så var allt segt, som det oftast har varit de senaste veckorna. man väntar på folk som kommer sent, någon har borta någonting, eller så hittar man helt enkelt något roligt att snacka om. den här gången var det om ett speciellt rör, och en konstig spelning i någon loge på åsele marknad.

sen drog det oseriösa repet igång. vi lolade som mest bara på, dansade till musiken, kom bort oss i takterna och kände för lite wall of death i slutet dära. vi slogs i alla fall. alla verkade som slöa, men ändå glada. det som var mest lol var när bandet fick för sig att exprimentera lite med musiken, dra upp tempot lite. så ja, watch out PDOL, det kommer gå fort och hårt fram. eller så int.

har jag glömt något nu? förmodligen, men det känns bara smått tungt. förlåt om det låter som att jag klagar, jag ska sluta med det efter att vi är klara med PDOL. nu ska jag försöka vara lugn.










jag förstår att du inte orkade läsa.

han tynar bort framför oss...

han är inte samma gamla gubbe som han en gång var. han har slutat lyssna till sitt namn. när han går så vinglar han kraftigt åt vänster. när jag håller honom i knät så verkar hans så liten och orkeslös. han kan inte ens dricka vatten själv.

det är ett faktum.

jag minns dagen vi tog hem honom, den där lilla saken. johannes höll honom innanför jackan hela bilvägen hem, och han var så rädd. direkt när vi hade satt ner honom på golvet så sprang han in till mamma och pappas rum och kissade under deras säng. därefter så visade vi honom kattlådan. han var så smart, han visste direkt hur han skulle göra.

han var så liten, och han och johannes var så nära. varje dag efter att min storebror hade slutat skolan så kom han hem, la sig på soffan, och den lilla krabaten kom alltid och la sig på hans mage. det var stämning.

sen när hon kom in i våra liv. till en början så verkade det konstigt, de första dagarna av helgen. sen på söndagen så tvättade de varandra, vilket var tecknet på att allt var okej. han visste alltid hur han skulle hålla henne i styr.

han var våran. hon är mammas. jag blev alltid arg när han valde axels säng istället för min, men han trivdes väl bättre där. ibland så kom han till mig, och han verkade alltid bre ut sig på tok för mycket, som om han var kung över världen.

jag kommer sakna honom så mycket. han är en familjemedlem, och jag ser på tok för mycket likheter med morfars bortgång. den där långsamma proceduren, fastän det här har gått ganska fort. en dag tog det.

inatt blir den ingen sömn. jag är för orolig, orolig för att det här är den sista natten med honom. mamma sover inte heller, hon är för upptagen med att försöka få i honom vatten. axel lyckas sova däremot.

klockan åtta ringer mamma veterinären, och efter det får vi se.

NU känner jag att jag kan ladda upp lite bilder allt. dels för att spelningen är över, våra kostymer är ingen hemlighet längre OCH jag har äntligen en sladd till mobilen!

så sjukt ball. orden vill inte ens komma ut rätt. jag är peppad till max, eller... man kan mer säga att jag är peppad på livet, eller typ jag vet inte vad. nu saknas bara en rejäl dusch såhär mitt natten för att få bort allt det där feta sminket som ligger kvar smått.

jag har inte riktigt fattat det än. trästock börjar för tusan idag, och himlen är ändå blå. efter ikväll så kommer jag kunna slappna av resten av helgen, bara njuta av att vara med människor som jag träffar så sällan i vanliga fall, och just ja, fira ett år tillsammans med både elin och anna :D jag har egentligen en person att tacka för det, men det DET skulle vara lite awkward.

nahiiii, nu är jag hungrig. ha världens bästa trästock allihopa, vi kanske ses där! :D

nu gäller allmänt pepp, och förövrigt så är det grymt mycket piltre på trollis som jobbar på ett hemligt projekt för tillfället ;D och självklart är det lika mycket tack till sofialindmark som kom på den briljanta ideén.

palla datorn ikväll, tjing =)

jag ska alltså spendera min eftermiddag med de här fantastiska människorna (minus eriks lugg) och en scissor sisters-dvd. jag kan väl klart säga att jag längtar.

sen blir det rep för hela slanten.

så sjukt lol egentligen. jag ska kunna skriva ut vartenda ord jag tänker här, men det ligger någon osynlig barrikad som inte vill släppa förbi någonting. för att skriva lite så kan jag säga att det blev en riktigt trevlig fredagkväll i alla fall, fastän min hjärna nog skulle överbelastas om jag fick höra en enda riktigt jävla hög metal-ton igen.

det verkar inte bli så mycket mer än det här just nu. om 6½ timme blir det att dra sig upp, sätta sig på cykeln, vara på food klockan 11, pigg som en mört, och sen typ... se ut som ett frågetecken egentligen. jag hoppas det kommer gå bra.

PS. jag är glasögonorm igen. DET är the shit.

vad hände med att jag helt plötsligt får sjukt random besökare, ingen jag känner alls, och jag har inte laddat upp en bild på evigheter känns det som. de har varit tillbaka ända till mars 2007 ser det ut som nu? det blev spooookey hära :'O

att vara ensam är skönt. kanske inte när det gäller relationer, men att bara vara själv, att det inte ska behöva spela någon roll vad det är för väder, att det inte ska behöva spela någon roll vad man har för kläder, att bara få vara. jag vet, det låter smörigt, men jag mår bra av det. kontakt med den yttre världen är dock alltid välkommen, som ett sms, samtal eller liknande. jag slipper vara alla till lags som jag måste försöka vara i övrigt. vem ska bry sig när jag bara är? älven har blivit min fristad de senaste veckorna. hoppas det fortsätter så.

jag är ordig som få. kan man säga så? kasta om 'fåordig' litegrann... därför kan ni få en fin bild istället;

ibland gillar jag min brors sällskap grymt mycket, vilket inte är någon lögn, något skämt eller annat dylikt påhittat.

---

just nu undrar jag varför blogg.se vägrar typ publicera just detta inlägg. det gör mig bara lite grinig. jag hoppas det har åtgärdats efter att jag har tryckt på 'spara & publicera' igen.

---

nej, det funkade inte. cepe.

---

hoppas på den här gången.

jag hatar att påbörja ett blogginlägg. jag verkligen hatar det. 1, man måste alltid variera sig. 2, ordet måste fångra läsarens intresse. 3, det är så lamt. yes, jag erkänner att jag inte helt bloggar för min egen skull. jag söker bara uppmärksamhet, dock så har jag inte börjat med provocerande ämnen (än) =).

mest av allt vill jag skriva att idag så ska jag täffa jessica och marcus (!), fara till bergsbyn, köpa megaglassen och sen fara till boda borg och samla så många stämplar som möjligt, tills vi tröttnar och knappt kan vänta tills vi kan dra oss därifrån.

ååhhhhåwwwwwww, jag saknar polen, allt var så lätt där. nu pratar jag absolut bara om själva stämningen i gruppen. det fanns alltid någon man kunde prata och skratta med, någon som brydde sig. jag har aldrig skrattat så som jag gjorde i polen.

jag har inte alls mycket att skriva. det är bara rätt ointressant. just ja, hehu, handes fem fucking fingrar har 7,600 spelningar nu på youtube, dvs 400 kvar till 8,000. det är, hmm, ganska mycket. kom igeeeeen, celebrate good times, come on.

en dum detalj som jag har funderat över är varför jag alltid skriver dit det där lilla (mp) på msn när jag inte är vid datorn. tror jag att folk kommer att ringa när jag har det så? eller vill jag i själva verket bara vara cool för att jag har en mobiltelefon? vad är det för sjukt onödig sak att fundera på egentligen...

kan väl börja med att onsdag kväll så begav vi oss mot carros stuga i klutmark, helt ovissa om vad som skulle hända. ingen visste vem som skulle komma egentligen, vi hade en hum om någon som skulle dyka upp, men annars var det bara att vänta, ringa lite samtal och se.

vi for ut en sväng på vattnet, vilket var hur nice som helst. tystnaden och lugnet därute är så åtråvärd, det går inte att finna ord. hursomhaver så begav vi oss tillbaka till land, där det gällde att ta reda på vilka som skulle komma. någon källman uteblev, och istället skulle gunne åka med bobban från stan för att chilla med oss =) jag och carro fick värsta connection och visste precis hur vi skulle göra det mysigt på verandan.

typ halv elva, eller något (jag vet att jag överdriver, men det var någorlunda sent i alla fall) så anlände grabbsen, vilket var trevlish =) vi satt där ute och pratade en massa strunt, jag hade ett awkward samtal med gunne eftersom vi aldrig har pratat med varandra någonsin ever förut, men det slutade bra i alla fall :D. sedan så tog vi en liten tur på vattnet också. asså åååhw, det var så sjukt mysigt och avslappnat. måste göras om.


<- sweetaste.


förresten så säger bilder mer än tusen ord. ->

jag är så jävla arg att jag vill spy. vem gör sånt? vem skändar gravplatsen för en av tidernas största genier?

vem är så jävla sjuk i huvudet?

vi sa att någon dag, någon dag skulle vi besöka det stället. vi skulle stå vid Ian fucking Curtis grav och det skulle vara så speciellt. varför snor man en gravsten egentligen?



ps.... skriver om gladare tider sen........

ändå givande dag. det blev en fototur till stan, och en massa tjafs om bågarna som jag vill ha nya glas till på något konstigt sätt. ska jag ta fönsterglas? eller glas med styrka ändå? so sick. hursomhelst så kommer carro snart och hämtar upp mig, och så blir en en kväll i hennes stuga med några randoms (dvs, jag har ingen aning om vilka som kommer.) så, vi säger väl så, herrrrååå.

hiho, så barkat. jag mådde för det första sjukt illa när jag vaknade imorse, ungefär så att det kändes som om jag skulle svimma närsomfuckinghelst. det la sig, någorlunda. jag och axel for till ica, och jag oroade mig. vi for och grattade mor, jag oroade mig. jag for till stan och träffade bella, och oroade mig samtidigt. jag har helt enkelt varit sjukt orolig idag kan man säga.

det som till sist gjorde mig lugn var det där hällregnet. jag satt mig utanför H&M-entrén, regnet bara öste ner, och bilar körde rakt genom en stor vattenpöl som hade formats. det var mys, mys och åter mys.

så, ikväll har jag stillat mitt sinne. jag är inte speciellt orolig längre, lite smått peppad faktiskt, så jag tänkte gå och lägga mig innan jag hinner bli orolig igen.

                  

mamipami fyller år idag. grattis på henne. och jag lyckades spilla ut ett helt glas cola på mig själv. bra gjort.

hehu, nöta TBTB nu, och träffa bella sen, vare sig hon känner för det eller inte.

jag tycker bara att jag ska luta vara illamående hela tiden.