oki. såhär är det. klockan halv elva imorse så körde vi till distriktsveterinärerna. jag hade morris i knät hela vägen, den arma kraken. hans läten skar genom hjärtat. det var så sjukt, när hon gav honom den där sprutan i magen och... ja, han somnade som bara in, blev helt livlös. det kändes lite smått psycho att stå och stryka handen över en död katt, men han var ju vår katt, våran gubbe, som helt plötsligt inte fanns längre. vi lämnade honom där, och nu känns det bara som att han fortfarande är här hemma, liggandes i något hörn där han bara njuter av livet och av att få sova.

hursomhelst, jag och mamma bestämde oss för att ta en tripp till frasses till middag, vem orkade laga mat egentligen? det skulle ändå passa, med tanke på repet efteråt. det blev dock uppskjutet en timme, aja. mötte upp med caroline, som äntligen är tillbaka, och sofiahed efteråt och traskade till max för att köpa diverse onyttigheter.

väl i replokalen så var allt segt, som det oftast har varit de senaste veckorna. man väntar på folk som kommer sent, någon har borta någonting, eller så hittar man helt enkelt något roligt att snacka om. den här gången var det om ett speciellt rör, och en konstig spelning i någon loge på åsele marknad.

sen drog det oseriösa repet igång. vi lolade som mest bara på, dansade till musiken, kom bort oss i takterna och kände för lite wall of death i slutet dära. vi slogs i alla fall. alla verkade som slöa, men ändå glada. det som var mest lol var när bandet fick för sig att exprimentera lite med musiken, dra upp tempot lite. så ja, watch out PDOL, det kommer gå fort och hårt fram. eller så int.

har jag glömt något nu? förmodligen, men det känns bara smått tungt. förlåt om det låter som att jag klagar, jag ska sluta med det efter att vi är klara med PDOL. nu ska jag försöka vara lugn.










jag förstår att du inte orkade läsa.