varför känns det som att alla glider ifrån mig? speciellt du, du som jag bara vill kunna ringa direkt, men du verkar vara så inne i att lära känna henne, så du glömmer bort mig helt och hållet. jag är inte avundsjuk på henne för att hon får en massa tid med dig, utan att du verkar tro att bara för att jag är dig evigt trogen så behöver jag ingen uppmärksamhet eller tid. ring mig nån gång, eller tyck att vi ska göra något. jag pallar inte att ta intiativ. annars är vi tillbaka till ruta ett.