det är otroligt vad man kan sakna en människa. speciellt en man delade i stort sett varje dag med i ungefär 9 år. men när man väl träffas på riktigt igen så kommer det alltid att vara samma sak. man skrattar fortfarande med varandra. man delar fortfarande minnen med varandra. man delar fortfarande bördor med varandra. vi förändras, och är väl medvetna om det, och det är absolut ingenting man kan göra åt det. so what? livet är för kort för samma personlighet. utvecklas. lär dig nya saker. men vet alltid vad och vilka som står dig närmast. minns alltid din grund.

amdy blev djup för ett moment. nu är hon back on tracks, blandar in engelska uttryck i varannan mening, men vem kan complain lixom? nu väntar gig om några timmar, och det finns lite pepp där. imorgon ska ni får smaka på hennes tyska, men avslöja inte vad texten handlar om egentligen, för det ligger någon slags synd i det.

den största frågan är nu; a m d y  g o e s  s o p r a n  i g e n ?