skolan var awesome, på riktigt. allt var så bra, folket var så bra, och lektionerna var rätt bra. mukon var det bästa. jag fick sjunga panic, och jag fick uttrycka mig själv. den där personen kom ut. hon som vågar att sträcka ut sina armar lite mer, och kanske switcha hand som håller i micken. jag gillar henne ändå, för andra verkar gilla henne.

jag var glad tills jag kom till kaplan. sen... ja. fuck det med.