jag skäms...
jag skäms över mina åsikter om vad som egentligen är bra saker enligt mig. för när jag väl försöker uttrycka dem får jag alltid slagord tillbaka, rakt i ansiktet. det har alltid varit så.

det kanske är mitt problem, jag tar kommentarer och blickar för personligt. just nu orkar jag inte ta det. men sådär, nu vet ni det. jag är en jävla uppblåst fegis, som aldrig har kunnat stå upp för sin sak. sådär, se ner på mig, ni har min tillåtelse.