hoj, intsällt arbete idag, så vad blir det istället? jag vill ringa erik, fråga om vi kan chilla, för jag saknar honom. men att ringa var aldrig min grej, vet inte varför, och det suger grymt mycket. mamma bakar saffranskaka, vilket är en litet tecken på att advent och julen kanske är på väg ändå. och 10 dagar kvar. fattar int.

application igår var stämning, låt oss säga att hela publiken höll med under 'life lead me'. we were one mind. och nej, jag kanske aldrig har sett något vackrare än när anton stod med gitarren, som saknade B-strängen, i ena handen, och bara skrek ut texten till den där låten som bara måste spelas in. nästan så man ville fälla en tår. boys, ni kan.

jag tror att vi antingen sjöng plans eller false message.