jag vet att det verkar bli mycket på en och samma gång, men det här var vad jag möttes av när jag kom hem ikväll efter ett hektiskt schema. hur exakt hade detta gått till? tankarna gick bara runt att kanske pappa hade fått fnatt, tröttnat på att det var på tok för stökigt i mitt rum och tagit sig friheten att röja upp lite. så får en förälder inte göra i tonåringens värld. det egna rummet är off limits, och man ska städa när man egentligen känner för det själv.

det fanns en logisk förklaring, som det alltid gör; någon karl hade varit förbi för att ta kort på rummen. vi ska flytta om inte en alltför lång tid, och på något sätt så måste vi få stället sålt. det är lite synd. jag trivs egentligen, med omgivningen och allt, för jag kommer sakna barnen i lekparken som ställer så underbara frågor om ingenting.

men för en sekund trivdes jag faktiskt med tanken att mitt rum var så 'cleant' . nu är jag påväg tillbaka till det lite stökiga. it sux.