jag skrev någonting för några veckor sen, och jag fattar inte hur jag kunde uttrycka så exakt hur jag tänker. följande fick jag ur mig alltså;

"det är såhär livet ska vara. spendera bara tid med de som gör er lyckliga, resten är överflöd. om jag nu råkar vara del av erat överflöd, må så vara, vi är bara människor med behov. mitt behov är människor som finner mig viktig, och som jag finnver viktiga like mycket tillbaka, om det nu låter logiskt."

varje gång jag tänker på det så inser jag delvis hur mycket de jag ärligt uppskattar betyder för mig, samtidigt som jag inser hur stark jag känner mig i sinnet. och slutligen så inser jag hur arg jag blir över att ha mer meningar i skallen än vad jag är kapabel till att skriva ner. detta är dock slutsatsen; jag är mycket bättre nu på att inte bry mig om dem som, ja, inte bryr sig om mig. jag kan ta itu med det snabbt, och sen gå vidare. jag vet vad jag behöver. samt vad jag inte behöver för tillfället. härlig känsla må jag säga.

hörni people! imorgon är det torsdag. vilket betyder två saker! det vill säga 1, på fredag flyger jag, sofia och elin till stockholm och 2, om bara 3 dagar så kommer det vara en av de bästa kvällarna i mitt liv. jag försöker inse det hela tiden.