nihao, som man säger i kina. efter 17 långa timmar var jag framme på en av flygplatserna i shanghai, och blev bemött av en glad jonatan och en glad samuel. det är svårt att formulera hur själva resan har varit att göra själv, alldeles för vanlig om jag ska vara ärlig. med förseningar mellan stockholm och köpenhamn, så har jag aldrig haft så mycket panik förut ifall att jag skulle missa flyget till peking (typ nästan värre än när vi trodde att vi inte skulle få komma in på green day-konserten.) flyget till peking var betydligt bättre än vad jag hade väntat mig, med en lite tv-monitor i stolsryggen framför och möjlighet att spela tetris eller något att kewl spel.

när jag skulle ta "domestic depatures" från peking till shanghai var det en himla märklig känsla att känna att JAG var den som var annorlunda i mängden, JAG var den alla tittade på. fick en halvkompis på det flyget och kom fram välbehållen. träffade jonatan och samuel som sagt, åkte dödstaxi till tunnelbanan, blev "smygfotad" av en fjortonårig kinesisk flicka, jag och jonatan fick vara med på en "fan-bild" med en liten flicka sittandes mellan oss, och åkte tåget till suzhou. nu har jag sett en del av de ting, typ hus, som jonatan har fotat, live alltså, plus själva lägenheten. kingeling.

vi åt på ett café en bit bort, chicken teriyaki! betydligt godare än den vi gör på subway om jag ska vara ärlig. här dricker man varmt vatten till maten också. men, ja, klockan är ju snart halv ett på natten här, och eran kväll har inte ens börjat. nu vette tusan vad vi ska göra, jonatan har stämt om sin gitarr, jag har pratat med mami + bror via skype, och ett alternativ är väl att.... diska.

hoppas ni en trevlig kweeeel! =)

ps, det är kallt i lägenheterna här, vet jag av egen erfarenhet nu. tofflor på fötterna åde. då vet ni.