ibland så går man bara nerförgatan, påväg till den hippaste shopping-gatan in stan, för att snabbt köpa ett bälte på forever21, då plötsligt man blir stoppad av en främling. ursäkta har du tid? undrar denne. jomenvisst. kvinnan förklarar att hon arbetar för en agentur och är nyfiken på om jag någonsin har tänkt på att modellera. det är klart den tanken slår vem som helst, kanske jag ändå, men det ska ta något speciellt för att det faktiskt ska bli något av. jag nickar och ler, det låter intressant, får ett flashigt businesscard, och kvinnan ber om kontaktinfo och att få ta några bilder. nu ska vi ju inte ha världens högsta förhoppningar, men vi kan väl hålla tummarna för eventuella nya erfarenheter i framtiden?