jag gör så sällan impulsköp. nästan överhuvudtaget aldrig. jag vill egentligen inte, det är så lätt att pengarna ska sina, när de egentligen behövs för annat. 700 kronor på gina tricot, en ny vinterjacka. jag ser det som en investering inför kommande år. förhoppningvis är den perfect för vintern i sydkorea. då var det bara skor kvar. hur hittar man skor? perfekta skor?

efter att ha räknat lite på hur budgeten ser ut, hur mycket jag har kvar att tjäna och spara, så känner jag mig lite lugnare. var kom de extra 10 000 ifrån? inte så konstigt att jag oroade mig över det. jag ringde även ett samtal till norge, vilket nog var avgörande för beslutet jag har tagit. det blir norge, jag ska försöka jobba så mycket som möjligt, om det nu blir på bunnpris eller något via manpower. och så ska jag gymma med axel! det blir en start på ännu ett nytt liv. det är nya liv gång på gång.

plötsligt blev det tusen saker att göra innan helgen är slut, papper att skriva ut, personer att träffa, bussar att ta, jag vet fortfarande inte om jag ska till umeå. det blir ett beslut i sista sekund. som vanligt. men nu känns det bättre, mycket bättre.

klart och betalt. jag fick för mig att se hur planen gick till stockholm, från både skellefteå och umeå. från skellefteå gick det... inga. från umeå gick det ett den 27e december. det fanns två platsen kvar. var inget snack om saken. så, förmodligen lämnar jag skellefteå den 26e, för att bli skjutsad av pappa till flygplatsen dagen efter. och sen om flyget till kina går samma dag eller dagen efter, det har jag inte bestämt ännu (för det är jag som bestämmer sånt, obviously). vad som än är billigast. sedan står förhoppningsvis sofia och sara där på flygplatsen i kunming med öppna armar, för att ta emot en jetlaggad wannabe korean. nyårsafton i kina, 6 timmar före er alla andra, vi säger så.

det är lite svårt att greppa. det sista terminen jag ska gå slutar den 7e december 2012. det betyder nästan ett år ifrån allt som har med sverige att göra, ingen direkt kontakt med mamma och pappa, inga skrovmål, ingen midsommarafton, men förhoppningsvis en drös med häftiga upplevelser för min egen del. vi håller tummarna för att allting ska gå som planerat nudå.

jag ska vara ärlig i det att jag har varit dålig på att lyssna på musik, det senaste året. jag har till och med nästa glömt bort alla låtar jag kan, fastän jag är halvt medveten om att de förmodligen fortfarande sitter kvar i muskelminnet och bakhuvudet. jag tror jag ska bli bättre, lyssna mer, jag har redan börjat.

mumford & sons, radical face (den där låten), veronica maggio, those dancing days. kan vi inte bara lyssna och känna oss fria. just det där sticket i little lion man, och jag känner mig så fri. "för det är kö från gatan upp till hallen". "I've come home." vad musik är bra egentligen. att jag ens kunde glömma det, eller så var det bara det där nya jag sökte. I feel alive again. och jag börjar tänka på edison. varför.

foto by jst.

vet inte om bilden talar för sig själv. middag, vin, film, samtal, musik med finaste jonas iallafall. man skulle kunna tro att jag skulle falla död ner efter helgen, men än så länge så håller ögonen sig öppna (allt bara lite suddigt.) det är dock fantastiskt hur man kan känna sig lite bakfull när fallet är att man har sovit föör få timmar (1,5h för att vara exakt), men jag överlevde. det gjorde vi alla. men vad händer nu? sängen? vet ikkeeee.

I don't know if the pictures speaks for itself. dinner, wine, movie, talk, music with dearest jonas. you would think that I would fall dead to the ground after this intense weekend of work, but somehow the eyes stays open (it's just all a little blurry). it's really interesting though, how you feel slightly hungover when you've had too few hours of sleep (1,5 hours to be exact), but I survived. we all did. but what happens now? bed? da naaaa.

antingen kan man jobba ofta och kort, eller så sällan och intensivt. denna helg består av det sistnämnda. 16-19, 23-04 och slutligen 07-15. för att fira på lördag så tänker jag dricka vin med jonas, något som vi borde ha gjort för länge sen egentligen.

caroline gjorde ett örhänge åt mig, tusen tack för det! vet att bilden inte alls gör det rättvisa, men det är hur fint som helst.

jag vill hänvisa till emmas inlägg angående gårkvällen. bra sammanfattning av en bra kväll! i tidigare inlägg så har min åsikt varit att utgång inte är något för mig. men ibland kan väl även jag missta mig. har aldrig haft roligare på allstar, kanske det var för att det var "vårat" ställe för kvällen? tack iallafall, bridds, och håkke. will remember forever!

jag ska vara tacksam över det jag har. jag ska inte klaga. men vem utbrister inte klagomål när man ska göra plankan inte bara en minut, utan 50 + 45 sekunder till. nu känns det, allt, springrundan, armhävningarna, 5 set, situps, den förbannade plankan. but I've never felt more alive.

ett antal bilder har jag från sthlm+göteborg. mest göteborg. det var nog den mest avslappnade dagen jag varit med om. eleonors lägenhet är så stor och rymlig, det behövs nästan inga fler möbler, eventuellt något till bord, men annars nej. dricka te, morgon, dag och kväll. lyssna på miles david, morgon, dag och kväll. sitta på kafé, morgon, dag och kväll. göteborg kanske jag skulle kunna tänka mig bo i, men inte riktigt än, först har jag seoul i sikte. sitter fortfarande och väntar hoppfullt på bekräftelsemailet, "ja, du kommer få börja gå på Yonsei, med start den 9 januari 2012."

men vi tar en sak i taget. jag och bella firar 5 år tillsammans som soulmates, det blir middag på fredag alltså, eventuellt jobba på matfesten lördag, jobba söndag. men ikväll blir det året första (och förmodligen enda) kräftskiva hemma hos anna!

tröjan (och byxorna som ni inte ser) är från carlings i stockholm, och de valde ringo ut. fantastisk man. kan berätta om honom för de som vill höra.

det sägs att utgång i skellefteå är inte det bästa jag vet. och att jag verkligen inte kan bestämma mig för vilket språk jag ska skriva på. flänger lite fram och tillbaka beroende på hur det känns. idag är det svenskt. och jag känner att how I met your mother-säsongen som snart finns på min dator sitter så fint idag. det var egentligen så länge sen jag tog det lugnt, allt ska vara så planerat nuförtiden. allt jag egentligen vill göra är att mysa ner mig framför datorn och se vad tusan barney och alla de där håller på med i säsong 6. men inte än. först måste jag till stan, lämna igen ett plagg, gå på syrrestemet (vars är R:et, VARS?) igen, och jag vette tusan. hem och städa lite inför eventuellt besök av daisuke imorgon/någon annan dag.

ikväll vankas klassåterträffen iallafall, jag ser fram emot det, hur många som än kommer. kanske kan vi sjunga något, kanske prata om gamla minnen, vi ser. jag vill bara vara, och sen om folk drar ut så väljer jag nog hemmet. utgång är som sagt inte av mitt största intresse från och med nu.

världens bästa tröja förresten. jag köpte omedvetet en likadan som emma, dock i en annan färg. jag måste ha blivit lite smygavis där när hon kom och visade upp den på subban i förrgår. bra köp iallafall. vill ha på mig den varje dag resten av livet.

vi säger så hej.

firar mina favoriters comeback med att ligga hemma i soffan, snuvig, hesare än hesast, trött efter en natt utan sömn (I regret nothing). detta är en dag som går åt till självömkan. allt är ju som bara jobbigt. håret är inte klippt. kläderna är ett problem. hade jag inte hade haft någonstans att gå varannan dag för att göra lite nytta så hade jag blivit galen. håret hoppas jag kan åtgärdas nästa vecka. kroppen ska åtgärdas i norge (bo på gym med bror, hejja!). jag ska snart ta tag i min nästa plan. så jag tar mig till det där landet jag vill till. (I just relized I wrote in swedish. oh well, you know how to translate, right?)

favorit tröjan förresten. can you guess why?